Fakta om Distansridning

Distansridning som tävlingsform är relativt ny. 1977 hölls den första distansritten i Sverige. 1986 gick den första VM-tävlingen. Året därpå hölls sportens första SM.
 
Distansridning är den snabbast växande ridsportgrenen i Sverige idag. Den lockar nya människor till sig genom sitt innehåll av naturupplevelser, samspelet med hästen och den hårda träningen för häst och ryttare. Som ryttare gäller det att tänka långsiktigt och att ha ett klart mål. Lägga upp en lämplig träningstakt och hela tiden stämma av utvecklingen. Att efter några års uppbyggnad, starta i ett genomtänkt tempo och att få godkänt är det bästa betyget. Sedan kommer viljan att alltid vilja rida godkänt, samtidigt som distanserna blir längre. Det är den viljan som bär oss framåt!
 
En annan orsak till den snabba tillväxten av utövare är lättheten att börja rida distans. Man tar vad man har helt enkelt. Både vad det gäller häst och utrustning. Det är först då du vill satsa högre som du kan behöva avancera vad det gäller häst och ev. utrustningen. Här blir även din egen träning avgörande.
 
”Det sista en trött häst behöver är en trött ryttare”
 
Träningen går att utöva vart som helst. Man kan rida i skogen, på vägar av olika slag, sandtag, vattendrag osv. Ju fler varierande träningspass desto enklare blir det den dag man skall ut på tävlingsbanan.
 
Olika nivåer av distansritt
1. Distans börjar som andra grenar med att man rider en så kallad Clear Round. Sträckan är mellan 40-50km lång. Den skall ridas inom en viss tid.
 
2. Efter godkänd Clear Round kan man börja klättra uppåt i längre distanser. Första steget är klassen 50-70km. Har man sedan fått godkänt på två av dessa distanser är det fritt fram att avancera ytterligare.
 
3. Nästa utmaning är att rida två godkända 80-99km ritter. Efter det kan man öka till 100-120km.
 
4. Den sista upp klassningen är från 121 km ritter och längre. Två godkända 120 km ritter samt att hästen ha en godkänd 100 km-ritt.
 
5. De längsta endagars tävlingarna är 160 km. Och under två eller fler dagar kan du t.ex. rida tävlingsklasser på 2 x 80 km eller 2 x 100 km som exempel. Distansridning är ett uthållighetsprov för häst och ryttare. De tävlande rider en markerad bana genom skog, berg, småvägar, broar etc.
 
Vem vinner en tävling?
Veterinärerna har en viktig roll i distansritt. Hästarna kontrolleras innan start, under tävling och efter målgång. Hästarna får förstås inte vara halta.
 
Pulsen får inte överstiga 56-64 slag/min. Uttorkning kontrolleras och allmänna välbefinnandet bedöms. När hästen blivit godkänd får den en stunds vila (mellan 20-60 min) och där den får chansen att äta och dricka innan det är dags för nästa etapp. Ryttaren har en eller flera medhjälpare eller Groom, som serverar både häst och ryttare under vilan. Dessa möter även upp efter banan med främst vatten till häst och ryttare. Detta samarbete mellan ekipage och medhjälpare är särskilt viktig under långa och varma ritter. Groom-bilen är i regel fullpackad med vätska och energitillskott till ekipaget. För att inte tala om reservutrustning olika slag.

Engagemang och samarbete
Distansridning engagerar och skapar en team känsla. Många hjälps åt för att klara av ritten så bra som möjligt. Ibland följer hela familjen med.
 
Men framförallt är det vänskapen med hästen som blir tydlig. Under oräkneliga träningstimmar blir man oerhört samspelta och lyhörda för varandra.
 
Att kunna se en fräsch häst i ögonen dagen efter tuff tävling – Det är horsemanship.
Att veta att vi båda mår bra efter vårt ”jättejobb” – Det är det som ger kicken!